Wendys små hjärtan (börja nerifrån)

11. jun, 2019

Ja nu är det gjort. Jag har sagt hej då till två av mina bebisar. På torsdag flyttar kvarvarande två. Det är märkligt egentligen hur opåverkade mina stora tjejer är. Särskillt Wendy hade jag förväntat mig någon reaktion av. Hon verkar inte märka att det saknas två barn. Skönt antar jag.

Man skulle ju kunna tro att det är tystare här hemma nu.....men nej. Vi har ju fortfarande skrikhalsen Leia (Staffelinds Idun) kvar🙂. Hon hittade sin röst först av alla och tycker om att använda den, på alla möjliga sätt haha.

Det käns verkligen overkligt att jag inte kommer få gosa med de små pojkarna mer. Om jag nu får träffa dem igen så är de ju betydligt mindre valpiga då. Men sånt är livet för en uppfödare så det är bara att lära sig.

Valparnas sista vecka har varit lite spännande med utflykt till landet och mycket utevistelse. Hos vetten på 8-veckors dagen gick det jättebra. Alla skötte sig galant och hon tyckte det var roligt med en så frisk och felfri kull. Inte ett enda pip gav de ifrån sig vid varken vaccination eller chipinsättning (mkt grov nål). Tuffingar hela högen.

Alla fyra var lite påverkade av vaccinationen under dagen. Lite slöare än vanligt men det passade ju perfekt för Frasse och Malte som skullle åka långt i bil. 

Jag ser verkligen fram emot att få följa de små vita killarnas utveckling. Nu gäller det att njuta av rödingarna som är kvar. Jag har två dagar på mig att säga hej då.

 

3. jun, 2019

Tänk att det var så länge sedan den stora dagen. 

Jag är så galet stolt över "mina" valpar. De är starka självsäkra individer allihop som utvecklas mer och mer för varje dag som går. Wendy har varit en helt fantastisk mamma och hon vägrar släppa taget om dem riktigt än. Jag får hålla henne ifrån dem under dagarna så att hon inte låter dem tutta hela tiden.  

Jag är dessutom jätteglad över att ha hittat fina familjer till dem alla. Det bli tufft nästa vecka när det är dags att lämna ifrån mig dem. För det är ju så att även om de driver mig till vanvett några stunder varje dag så ger de mig och familjen så mycket glädje. Jag har varit med valparna hela dagarna (minus några timmar då och då) sedan de föddes och sett hela deras utveckling. Vilken känsloresa alltså.

Jag längtar redan till nästa kull, men herregud vad skönt det blir med lite paus ärligt talat! 

Varje individ är olik den andra. Det är så skönt att se dem utvecklas på eget sätt, att de är självsäkra även utan sina syskon. 

Leken blir allt mer hårdhänt valparna emellan men man kan se hur de lärt sig svara på varandras signaler.

Diesel (Staffelinds Balder)är jättetuff med sina syskon och fräser som en skogstokig katt. Med de vuxna däremot lägger han sig ner på rygg direkt och blir helt lugn. Han är ganska försiktig när han busar med oss människor och bits nog minst av alla, han lägger sig helst i knät och blir klappad.

Leia (Staffelinds Idun) är galen i leken med Frasse och säger emot ganska mestämt en stund när de vuxna är på henne, men hon ger sig snart. Gosar gärna i famnen. Leia hänger på de andra på upptåg men går även iväg själv o sniffar.

Frasse (Staffelinds Freke) är väldigt lik Leia i leksättet. Han är oxå foglig efter de vuxnas regler men när det gäller oss människor är han ett MONSTER! haha, varning till nya familjen! Han jagar hälsenor och strumpor, men visst är han också mysig (när han är trött).

Malte (Staffelinds Odin) har varit en mysplutt från första start och är fortfarande gosigast och mjukast mot oss människor. Han var först med att lämna de andra och ge sig iväg på äventyr. Han är ganska neutral i leken med valparna men när det kommer till de vuxna har de en utmaning. Både Wendy och Qamile har kämpat med att lugna honom utan framgång. Han är riktigt tuff mot dem. 

Ja.....vad ska vi hitta på här hemma när de flyttat?

Jo då flyttar pappa Softis hit......tjohoo så kul det ska bli!

27. maj, 2019

Jag hinner inte med längre, tiden rusar iväg och jag är inte alls redo att släppa ifrån mig valparna om 2 veckor. Tur är då att endast Frasse flyttar på 8veckorsdagen. Resten av gänget stannar några dagar till. Kan inte vänta tills det är dags för nästa kull här hemma. Ja visst är det mycket jobb men det är så underbart att få vara med och påverka de små livens start.

Valparna är inte längre små bebisar......de är monster! Inte hela tiden, men ganska ofta. De biter, skriker, ylar, skrattar(staffes stil), gnäller, skäller, plus ett skällande sälljud som jag inte ens kan beskriva, haha. Helst gör de detta runt 05.00!!!

De är ju givetvis också hur fina och söta små individer som helst. Både personlighet och utseende skiljer dem åt ganska rejält.

Största delen av dagen går till att springa omkring och busa, jaga efter våra fötter (hälsenor står överst på bitmenyn), kissa på platser jag inte ser och springa som galningar ute förstås.

Idag blir lite av en tråkdag eftersom det regnar oavbrutet. Wendy och Qamile har redan bestämt sig för att det inte är värt att ens resa sig idag. Pupparna sover just nu och är lyckligt ovetande om att vi ska åka bil när de vaknar.

Hoppas ni som är valpköpare uppskattar Facebookgruppen. Det är mycket enklare för mig att lägga upp bilder och filmer där. Då kan jag dela med mig lite av vad vi gör under veckorna oxå.

20. maj, 2019

Femveckors dagen idag.

Varje dag händer det nya saker. Valparnas egenheter visar sig på nya sätt och de blir allt tuffare och får mer självförtroende. Jag är så glad att de alla är orädda och framåt. Det har lönat sig att ha dem med i centrum av huset från början. 

Valphagen är inte längre intressant utan nu vill de uuuttt så fort vi stiger upp och det blir rörelse i huset. Eller ja......de vaknar ju snarare innan vi stiger upp och sätter igång med gallskrik och ylande. Wendy är i stort sett aldrig inne hos dem längre så jag får säga till henne att gå in och mata dem lite när de väcker mig runt 5-6 på morgonen. Wendy har ju fortfarande mjölk men är inte intresserad av att bli söndertuggad. Valparna får springa fritt utanför hagen när vi är i närheten. De har redan intagit Wendys säng.

Valparna äter fulla portioner färskfoder nu, 3 gånger om dagen. Det fina med färskfodret är ju att hundarna inte behöver så stora mängder och därför inte mer än 3 mål om dagen för att få i sig tillräckligt. Ger man torrfoder måste det blötas upp och det tar mycket plats i de små magarna och måste därför delas upp på fler givor för att täcka dagsbehovet. En extra bonus blir att valparna bajsar endast 1 gång per dag!!!!

Under helgen har vi provat på gräsmattan. Vilken succé. Mjukt härligt gräs som man kan tugga och lukta på, rulla i och hoppa omkring på. Totalt orädda sprang de omkring och njöt av friheten. Igårkväll när vi var ute flög ett flygplan över huset, det dånade rejält och alla bebisarna stannade upp och stod som statyer tills det blev tyst igen. De har dessutom sovit gott på altanen medans Oliver klippte gräset utanför. Tänk vad mycket som är nytt för en liten valp på 5v.

Odin gjorde som vanligt, helt oberoende av sina syskon vandrade han iväg på upptåg. Det gör han både inne och ute.

Idun sprang iväg på sitt håll och sätter sig och ylar när hon inte hittar tillbaka. Hon gör alltid som hon vill men söker sig gärna till de andra efter ett tag.

Diezel som brukar vara lugn och stilla fick fnatt och sprang omkring som en ko på kosläpp. Han är lite av en outsider som kan gå och lägga sig medans de andra busar. Eller när han är med i leken kan han gå iväg och lägga sig ensam. Det händer oxå att alla andra sover och han är ute på eget upptåg.  

Frasse gick iväg och hittade gensat en maskros att sniffa och senare smaka på. Frasse är en liten bråkstake. Han bjuder gärna upp till brottning och munhugg helst med Idun men även med lille Diezel medans han sover!

Superkul är det ju att springa efter de stora hundarna oxå. Qamile har börjat leka med valparna ganska hårt för hon får tufft gensvar. Valparna biter och morrar åt henne. Jag tror Wendy är ganska nöjd med hjälpen. Hon ingriper och knuffar bort Qamile bara när hon tycker det blir för tufft. Annars ligger hon gärna vid sidan av och ser på. 

Idag är det dags för andra avmaskningen. Det görs 3ggr. Sista blir när valparna är 7v. Jag har lite planer på att låt valparna prova på bilen idag. Vi kommer börja smått med att bara sitta i bur i bagaget och starta bilen, läskigt värre.

Det är även dags att testa på ett halsband. Jag förväntar mig ljudliga protester🙂.

Nu finns det bilder från gräspremiären i albumet. Ganska kul att titta på de första bilderna och se hur stora bebisarna blivit.

13. maj, 2019

Vilken helg vi har haft. Jättetrevliga valpköpare har varit här och tingat sina nya familjemedlemmar. Vi är så glada och nöjda över att ha hittat vad vi tror är fina hem och bra framtid för våra bebisar. Nu får vi bara njuta av dem 4v till innan de flyttar. För varje dag som går blir vi mer fästa vid de små personligheterna som växer fram allt mer. 

Vi började med Frasses (Freke) familj i fredags. Efter det besöket sov valparna 4h och de stora tjejerna var tvungna att vila lite extra de med. I lördags hälsade Diezels (Balder) familj på tätt följda av Iduns nya familj. helgen avslutades med besök av delar av Odins familj.

Jag är så otroligt stolt över mina tjejer. Wendy och Qamille var jätte trevliga mot alla och Wendy hade inga problem med att släppa in främmande i valphagen. Vi hälsade ute först så att hon fick en chans att godkänna alla som kom. 

Valparnas utveckling den gångna veckan är fantastisk. De har gått från att krypa och försöka gå på stapplande ben till att nästan springa fram. De söker kontakt direkt man kommer in och kryper gärna upp i ett knä för lite mys. Lekarna har blivit ganska högljudda och de boxas gärna med frambenen. Wendy blir titt som tätt utskälld av dem samtidigt som hon visar hur de ska bete sig. 

Vad gäller maten så får de nu 2 små portioner mat per dag. Magarna har inte påverkats alls av de nya vanorna. Samtidigt som valparna får mer "riktig" mat lämnar Wendy dem längre stunder. Hon vill inte längre vara kvar och låta dem somna vid tuttarna, utan går därifrån när valparna ätit klart. Inte så konstigt med tanke på att alla busarna nu har tänder både uppe och nere, små nålar. Vi avleder med leksak när de börjar bita i fingrar och kläder, för det gör de gärna.

Nu fyller jag på med lite bilder i albumet så ni kan jämföra med förra veckan.